Hjärt- och kärlsjukdom

Näringsbrist kan leda till hjärt och kärlsjukdom

Näringsbrist är vanligt förekommande vid hjärt och kärlproblem varför det är klokt att utreda detta. Om näringsbrist föreligger blir man oftast snabbt bättre av att äta kosttillskott. Även tungmetallbelastning och matintoleranser kan orsaka hälsoproblem som kan leda till hjärt och kärlproblem eller andra hälsoproblem. På Santa Monica har vi ett brett utbud av analysmetoder för att utreda hälsostatusen. Vi hjälper sedan till med kunskap, inspiration och motivation för att göra livsnödvändiga förändringar.

Livsstilsförändring är effektivt mot hjärt och kärlproblem

Konventionell behandling ger många oönskade biverkningar, se information nedan. Finns det då något man kan göra utan att få alla dessa biverkningar. Ja ! - lyckligtvis är livsstilsförändringar ett mycket effektivt sätt att skydda sitt hjärta på och bör alltid vara första åtgärden vid åderförkalkning. Rökstopp anses som den viktigaste faktorn för att ge gynnsamma effekter. Hälsofördelarna med måttlig och regelbunden motion är så stora att de t o m överträffar de positiva effekterna av läkemedlen som beskrivits ovan. Val av motion är inte så viktigt men intensitet och regelbundenhet har stor betydelse. Man kan också minska risken för hjärt- och kärlproblem genom att minska sin stress. Sunda matvanor och viktnedgång för den som är överviktig bör naturligtvis också vara högprioriterade åtgärder.

Minskad inflammation och förbättrad cirkulation

Santa Monica erbjuder ett brett spektrum av terapier och kosttillskott som förbättrar cirkulationen, minskar inflammationen samt ger en förbättrad syresättning men också för bättre näringsstatus. Läs mer om dessa metoder under fliken terapiformer. Vi jobbar därmed intensivt under behandlingsperioden med att stärka kroppens eget försvar samt minimera de riskfaktorer som har så stor betydelse för uppkomsten av hjärt- och kärlsjukdom. Man vet idag att problemen med åderförkalkning grundläggs redan under ungdomen och p g a vår många gånger destruktiva livsstil kan man t o m se allvarliga kärlförändringar hos barn. Detta betyder dock inte att det är försent att göra något åt sin situation när man är äldre, det är snarare så att man har väldigt mycket att vinna på att göra en kraftfull insats för sin hälsa.

Hjärt- och kärlsjukdom - uppkomst och riskfaktorer

Hjärt- och kärlsjukdom är den största dödsorsaken i västvärlden och utgör ca 50 % av alla dödsfall. I Sverige vårdas årligen drygt 26 000 patienter på sjukhus p g a hjärtinfarkt som nästan alltid orsakas av kärlförändringar, s k åderförkalkning. Dessa kärlförändringar spelar även en central roll vid uppkomsten av stroke och kärlkramp. Blodkärlens uppgift är att förse kroppens vävnader med syre och näring. Åderförkalkning gör kärlen trängre och blodflödet försämras vilket i sin tur leder till att berörda vävnader får för lite syre och näring. Symtom på åderförkalkning är smärtor i bröstet och kärlkramp. Förkalkade kärl går dessutom ofta sönder och blodet bildar då små proppar vid förkalkningsstället.

Påverkbara riskfaktorer som nämns i samband med åderförkalkning är högt blodtryck, rökning, övervikt, diabetes mellitus, fysisk inaktivitet, glukosintolerans, typ A-personlighet samt negativa psykosociala faktorer. Det finns övertygande bevis för att nutritionsfaktorer har stor central betydelse för uppkomsten av både åderförkalkningen i sig och för flera av ovan nämnda riskfaktorer. Det finns många hypoteser kring utvecklingen av kärlsjukdom men betydelsen av inflammation i kärlväggen är sannolikt mycket stor.

Konventionell behandling vid hjärt- och kärlsjukdom

Användningen av läkemedel hos patienter med hjärt- och kärlsjukdomar är stor. Diuretika är en vanlig blodtryckssänkande medicin som fungerar genom ökad utsöndring av natrium och klorid i njurarna. Vanliga biverkningar är rubbningar i saltbalansen som kan leda till apati, kramper, aptitlöshet, sömnighet, kräkningar, förvirrning, muskelsvaghet och förändrad hjärtrytm.

ACE-hämmare används också vid högt blodtryck och kan ge besvär som illamående, yrsel, huvudvärk, magbesvär, hudutslag och njurpåverkan.

Statiner, Fibrater och Resiner används för att sänka blodfetterna, tyvärr förekommer enligt FASS biverkningar som muskelsvaghet, mardrömmar, sömnstörningar, matsmältningsbesvär, inflammation i blodkärlen (!) och leverpåverkan. Betablockerare används för att motverka högt blodtryck och till biverkningarna hör illamående, förstoppning, diarré, sömnsvårigheter, huvudvärk och impotens. Trombocythämmare används för att minska risken för proppbildning men orsakar för vissa även huvudvärk, yrsel, magbesvär och blödningar.

Kirurgiska ingrepp har blivit allt vanligare vid behandling av patienter med kärlkramp och det kan då röra sig om ballongvidgning (PCI) eller kranskärlsoperation (by-pass).